Det finns några vanliga myter om karies och tandvård. Myter som ofta står i vägen för att personer i Sverige söker sig till en tandläkare någon gång varje år. Dessa myter ska vi försöka slå hål på i den här texten.
Enklast blir det om vi räknar upp de vanliga myter om karies och tandvård som finns - och där vi därefter ger vår bild av hur det egentligen fungerar. Genom detta kan vi kanske med fakta trumfa de känslor som många går omkring med. Vi sätter igång!
Myt nummer ett: Flour är farligt för kroppen.
Svar: Delvis sant. Sant är att fluor i för höga halter är farligt för kroppen och kan leda till sjukdomar. Lika sant är emellertid att fluor är den bästa medicinen för att motverka karies - och att fluor i de mindre mängder vi använder är ofarligt. Fluor stärker tänderna och ger dessa ett skydd mot kariesangrepp.
Innan vi på 60-talet började använda oss av fluor i vår tandkräm så var hela 23% av Sveriges befolkning tandlösa - där någon eller flera tänder saknades. Att vi idag har så pass friska tänder beror till stor del på fluor som tillsammans med ökad kunskap och aktiva kampanjer i utbildande syfte. Att man därför ser denna myt spridas - och faktiskt få visst fäste - är oroväckande.
Myt nummer två: Det är dyrt att gå till tandläkaren.
Tandläkarmottagningar i privat regi har fri prissättning och det gör att priserna kan variera. Därför kan man heller inte säga att påståendet ovan är sant. Det man dock kan göra är att vända på resonemanget. Vi skulle säga att det är dyrt att Inte gå till en tandläkare. Det är de akuta skadorna och de långtgående angreppen av karies som kostar mest pengar att reparera.
Genom att årligen besöka en tandläkare och en tandhygienist så upptäcks eventuella problem i tid - och kostnaden blir därför lägre. Kom även ihåg att vi har ett allmänt tandvårdsbidrag att använda. Så dyrt är det inte och vi skulle snarare säga att det handlar om en investering. Och, som sagt: det går, baserat på den fria prissättningen, att hitta både dyra och billigare mottagningar.
Myt nummer tre: Tappade tänder kan inte ersättas på ett trovärdigt sätt.
Svar: Inte alls sant. Att förlora tänder som en följd av en olycka eller som en följd av undermålig skötsel av tänderna är idag inte lika allvarligt som förr. Allvarligt som i att det faktiskt går att få ett drägligt liv ändå och där exempelvis tandproteser numera ser ut exakt som de ordinarie tänderna. Forskning, ny teknik och vetenskap har skapat bättre förutsättningar att ersätta förlorade tänder.
Här kan även mer avancerade ingrepp nämnas där exempelvis ett tandimplantat kan fungera precis som en vanlig och ordinarie tand. Där borras skruvar av titan fast i käkbenet varpå man sedan fäster kronor. Kronor som formas och tillverkas av specialister och där de, både till färg, form och storlek, påminner de vanliga tänderna. Titan å sin sida välkomnas av kroppen. Det ger bra förutsättningar för en permanent lösning.
Myt nummer fyra: Estetisk tandvård prioriteras bort
Svar. Vanlig tandvård hamnar högre upp på prioriteringslistan och likaså gäller exempelvis akuttandvård. Men, det har ändå hänt väldigt mycket just inom estetisk tandvård och många mottagningar tar detta område på ett större allvar än tidigare. Man vet att exempelvis gula, missfärgade, skadade eller spruckna tänder kan vara hämmande för en person - både i vardagen och i yrkeslivet.
Idag finns det flertalet behandlingar som fungerar bra både för att exempelvis bleka tänder, för att ta bort missfärgningar och för att korrigera bett utan att man som patient behöver använda en synlig tandställning. Estetisk tandvård är idag ett område som även det prioriteras - allt för att en patient ska må bättre och kunna visa upp ett vitt, friskt leende för omvärlden.
Andra inlägg
- Så håller du tungan fräsch och frisk
- Är öl och vin dåligt för tänderna?
- Så utbildar du dig till tandläkare
- Plötsligt ont i käken – orsaker och åtgärder
- Så slipper du nariga och torra läppar
- Tandskador vid Bulimi
- Nyttiga mellanmål för barn
- Så påverkar järnrikt vatten dina tänder
- Så påverkas tänderna av att du biter på naglarna
- Tandsticka, tandtråd eller mellanrumsborste?